2025-12-14

Mamma matar Ettan helt själv. Han får hela 3 ml mjölk. Då mamma inte riktigt kommit igång med att pumpa får han just nu donerad mjölk.

Tvåan har det fortfarande lite tufft med andningen. Den respiratorslang de satte in direkt efter förlossning visar sig vara för liten, den håller inte tätt och läcker luft. Han har tidigare klarat av NAVA-ventilation, så Neo ville testa ifall även Tvåan kan ventileras med CPAP. Men han orkar inte andas själv och Neo blir tvungna att istället sätta in en lite större sond.

Mamma börjar bli lite bättre, men är fortfarande väldigt trött. Pappa fick för första gången ge Mamma en spruta blodförtunnande. Det gick bra, även om det var lite skakigt att göra det själv för första gången. Mammas blodtryck ser också bättre ut.

Tvåan blev också röntgad idag för att kontrollera att respiratorslangen låg rätt. Det gjorde den. Dock syntes det även på bilderna att hans högra lunga sackat ihop lite. Det kan förklara de svårighet Tvåan har att bli av med koldioxiden i blodet. Neo försöker med olika strategier ser vad de kan göra. De ska till exempel se om de kan ställa in ventilatorn på att "vibrera" in luft i lungorna på Tvåan.

Mamma fick ha Ettan hud-mot-hud. Han har verkligen överbevisat sig, och är riktigt pigg. Mamma var lite nervös, men allt gick bra. Han blev utburen från kuvösen av två i personalen. Den ena fick försiktigt hålla i alla slangar och sladdar medan den andra långsamt lyfte Ettan och placerade honom på Mamma. Ettan ligger så fint, och han till och med klappar på mamma med sina små händer. Ettan låg på mamma i över fyra timmar innan det började bli dags för mamma och pappa att lämna.

Pappa fick vara med att byta blöja på Ettan. Böljan var tyvärr för stor. Det finns inte blöjor som är små nog för att de ska passa Ettan. Pappa fick istället vika in framdelen på blöjan, så inte artär- och veninfarten som ligger i naveln på Ettan skulle störas av blöjan.

Den saturationsmätare som mäter syresättningen i Ettans blod genom att lysa igenom enaa foten skulle också byta fot. Den hade redan börjat klistra fast sig i Ettans hud. Det blir tyvärr så när huden fortfarande är så klibbig.

Vi fick också lära oss att vi inte behöver åka runt med pumpmaskinen upphängd på rullstolen. Vi kan bara låna den pumpmaskin som fanns på BB, gömd i ena hörnan på rummet.

Pappa fick ge spruta till mamma igen. Det kändes inte som det gick lika bra denna gången. Det behövs nog tränas lite till på det där.