Dag 68

Idag fick mamma och pappa få reda på vad laboratoriet hittade efter analys av moderkakan. Det var mer än två månader sedan kejsarsnittet. Kirurgen kom in på vårt rum dagen efter, och berättade att hon skickat moderkakan för analys. Vi skulle fått svaren inom några veckor, men det dröjde lite längre än så.

Moderkakan satt väldigt hårt. Kirurgerna fick slita för att få ut den, och den gick i sönder i flera bitar. Den var inte helt lätt att analysera. Det resultat de kunde få ut var att moderkakan var väldigt liten. De tyckte också att en navelsträng såg ut att ha fäst i skiljeväggen.

De kunde inte säga så mycket mer. Moderkakan stämde överens med hur det brukar se ut vid preeklampsi och tillväxthämning. Det är sannolikt att problemen uppstått på grund av att det var en tvillinggraviditet. De konstaterade också att det var rätt att ni fick födas när ni gjorde.

Tvåan behöver få blod. Eller egentligen säger blodprovet att du ligger över gränsvärdet, men du ser väldigt blek ut. Vi gör oss redo för att sticka dig. Du behöver en infart för att få blod. Sköterskorna använder en lampa som de lyser med genom dina armar för att hitta bra blodkärl.

För att du ska tycka det inte är så jobbigt får du en droppe socker i munnen. Du gillar socker. Du suger på din napp febrilt. De sticker dig. Det gick inte, nålen kom inte in i kärlet som den skulle. Du får en droppe socker till. De sticker dig igen. Återigen blir det inte rätt. De tycker nålen är i kärlet, men det kommer inget blod.

Pappa är rätt säker på att du med vilje gör livet svårt för de stackars sköterskorna som försöker sticka dig, bara för att du ska få fler droppar socker. Det tar dem fyra stick innan de lyckas få till infarten. Du var rätt nöjd, och helt klibbig runt munnen när de var klara.

Du får 20 milliliter blod. Om du tidigare var blek som ett spöke blir du nu röd som en kräfta när det är klart.

Ettan har imponerat med sin andning. Läkarna har bestämt sig. Du ska få chansen att bevisa vad du kan. De plockar fram en högflödesgrimma. Grimman tillför fuktad, varm luft med lite extra syrgas in i dina näsborrar. Den har dock inte möjlighet att garantera lufttrycket på samma sätt som din CPAP-maskin. Däremot kräver den mycket mindre gejer att ha på huvudet. Bara två klisterlappar på kinderna.

Du lyser upp i hela ansiktet när du får testa grimman för första gången. Du ser harmonisk och lugn ut. Det är som att något irriterande äntligen försvunnit. Syresättningsmonitorn plingar genast till. Men inte på grund av låg syresättning i blodet, utan på grund av att du nu ligger på 100%. Sköterskorna ställer in maskinen att ge 21% syresättning. Du får i stort sett helt vanlig varm och fuktig luft inblåst i näsan, och trivs!

Det varar i ungefär åtta timmar. Sen blir du arg som ett bi. Du är nästan lika röd som brorsan. Du tycker det är lite jobbigt att behöva göra all andning själv. Sköterskan testar till slut, efter lång tids gråt, att ge tillbaka din CPAP-mask. Det tar inte mer än fem sekunder, sen har du somnat. Hon hinner inte ens sätta på sig mössan.

Ibland verkar det som att du är lite för ivrig att växa upp. Det är såklart inspirerande och vi hejar på dig i allt du gör - men trötta inte ut dig allt för mycket!