Dag 86

Ni var lite stökiga i natt. Ettan skrek och skrek. Till slut fick vi kalla in en sköterska. Du har inte bajsat på jättelänge. Det märks att det stör dig. Din mage är stor och känns lite mer fast. Du får hjälp av en tarmsond. Den stimulerar dina reflexer du inte riktigt har kontroll över. Det kommer ut ganska mycket hårt bajs. Du blir genast lite lugnare. I alla fall tills Tvåan kommer på att det är hans tur att skrika.

Vi tar ut er till 09:00-målet. Mamma har Ettan, och Pappa har Tvåan. Pappa har svårt att hålla ögonen öppna. Han somnar med Tvåan i famnen, som också sover gott. Ni får vara ute till över 12:00-maten också. Sen måste mamma och pappa få äta något också.

Lagom till 15:00-maten tar mamma ut Tvåan. Du har börjat amningsträna lite sakta. Men idag sa det bara poff. Du började amma på riktigt, nästan helt perfekt. Du tog andningspauser och svalde. Mamma och pappa visste inte riktigt vad vi skulle ta oss till. Vi fick ringa på personal. Vi visste inte om det ens var okej att du ammade, vi har ju stenkoll på din matmängd vanligtvis, det går ju inte när du ammar. Sköterskorna blev jätteimponerade av dig! Självklart får du amma, vi ska bara ta det lite försiktigt när vi sondmatar så du inte blir så mätt att du kräks.

Era högflödesgrimmor byts ut. De börjar faktiskt se ganska skitiga och sjaskiga ut. Vi passar även på att öva Ettan att vara helt utan andningsstöd. Du klarar en hel timme själv nu. Det blir lite jobbigt ju längre du är utan grimman, men du klarar det jättebra ändå!

Du har däremot lite problem med magen fortfarande. Du måste tarmsondas igen. Denna gången är bajset ännu hårdare. Sköterskorna är lite oroliga. Vi måste hålla uppsikt på din mage. Om du inte kan bajsa själv, så måste vi tillkalla personal någon gång om dagen för hjälp.