Dag 124

Pappa vaknar av att en sköterska står lutad över honom. Tvåan är lite ledsen och det är dags för mat. Klockan är strax innan sju på morgonen. I natt har Tvåan fått sova på rum fem. Mamma och pappa har kunnat sova ut.

När pappa kommer in till salen är ni båda lugna. Tvåan behövde bara höra matvärmaren för att lugna ned sig. Däremot blinkar och piper Ettans övervakning. Det står att du har alla möjliga tycker av arytmi. Du får stundvis bradykardiepisoder, där hjärtat slår långsamt, följt av takykardiepisoder, där härtat slår snabbt. Du har får också ventrikulära extrasystolier, extra hjärtslag. Ibland sker de så ofta att vartannat slag är en VES.

Att gå från femtio till tvåhundrafemtio i puls om vartannat, utan att vara berörd är anmärkningsvärt. Du ligger och sover, och ser ganska nöjd ut. Ibland blir du lite orolig och kan vrida lite på dig. Vanligtvis när du ligger på en puls över tvåhundra brukar du vara ofantligt uppjagad eller otröstligt arg. Men du är helt lugn.

Kardiologerna kommer direkt. De behöver dock mer information. Ditt hjärta har genomgått en operation där flödet av blod har ändrats. Blodet cirkulerar inte samma väg eller på samma sätt som det gjorde innan operationen. Det är inte ovanligt att det gör hjärtan lite förvirrat.

Grundfunktionen av ett hjärta är att cirkulera blod i kroppen. Det kan ske, även om rytmen är lite långsam, lite snabb, ojämn eller med några extra slag. I ditt fall ser du inte märkbart påverkad ut i stunden. Det är alltså sannolikt att det inte är något akut du måste behandlas för. Men du kommer att få göra ett långtids-EKG.

Din hud är vida känd på avdelningen som fullkomligt omöjlig att fästa elektroder på. Av någon anledning sitter de inte fast. Du har säkert gått igenom dussintals paket med nya elektroder. En elektrod sitter vanligtvis fast med en klistrig platta, stor som ett frimärke. Från plattan går en sladd. Du älskar att dra i sladdar, så det brukar gå rätt snabbt för dig att grabba tag och rycka lös elektroderna som sätts på dig.

För ett långstids-EKG krävs det att sex stycken nya elektroder fösts på dig. Det är heller inte möjligt att avgöra om någon av elektroderna sitter fel, har dålig kontakt, eller rent av är bortdragna. Sladdarna går sedan till en inspelningsmaskin som ska läsa av hjärtats impulser. Informationen spelas in över tjugofyra timmar, där du måste ha samtliga elektroder på dig för att ge rätt information.

Elektroderna fästs på dig genom att först slipa dig som hastigast med en bit fint sandpapper på huden för att sedan placera klisterplattan. Sladdarna kopplas in till inspelningsmaskinen och allt vi kan göra nu är att vänta.