Dag 174

Idag fyller ni 10 veckor från och med ert beräknade förlossningsdatum. Egentligen är ni nästan 25 veckor gamla. Det är ibland svårt för mamma och pappa att veta hur vi ska se på er - är ni lite mer än två, eller nästan sex månader gamla?

Pappa är redo för morgonrushen. Allting brukar dra igång 07:30. Städaren ska komma och moppa golven, det ska vägas och tas kontroller, Ettan ska få mat och pappa ska hinna springa och hämta en kopp kaffe. Men ingen dyker upp. Tiden går. Pappa börjar bli lite otålig. Det är inte helt lätt att väga Ettan när han är allt för hungrig hungrig, så innan det är för sent börjar pappa väga dig själv. Pappa tar också de kontroller han kan, och gör sig redo för att ge dig lite mat på flaska. Fast det dröjer ett tag innan maten kommer levererad. Du hinner bli lite otålig. Till slut kommer din mat, nästan en halvtimme sent när du varit hungrig en halvtimme tidigt. Du hann bli så hungrig att du somnade igen. Det blev ingen kopp kaffe för pappa heller, det fanns det inte tid för.

Kardiologen kommer förbi. Hon ska inte göra några undersökningar idag, utan berättar bara vad den kortsiktiga planen är. Ettan ska få göra lite blodprov. Det är delvis de blodprov som endokrinologerna bett om, men också lite leverprover för att kontrollera att din höjda Bosentandos inte påverkat din lever negativt. De håller också på att försöka lösa din syrgassituation. Det är tydligen inte helt enkelt och kanske kommer ta lite tid. Pappa passar på att fråga kardiologen om läkarintyg. Det är fortsatt strul med Försäkringskassan. Det ligger eventuellt några gamla läkarintyg på era temporära personnummer. De kanske går att skicka om på nytt med era riktiga personnummer. Annars kanske läkarintygen måste skrivas om. Hon lovar att göra vad hon kan.

Ettan 17:00-mat har inga mediciner som ska ges. Det betyder att du teoretiskt kan vara borta från sjukhuset efter 14:00-maten om du är tillbaka till 20:00-maten - så länge du får ett mål mat där emellan. Det är precis vad pappa planerar. Med din syrgastub fulladdad och dig i vagnen rullar pappa iväg till Ronald McDonald. Där väntar mamma och Tvåan. Mormor och morfar är också där. Det är kyligare ute än vanligt. Det är regn i luften. Pappa virar in dig i en extra filt i vagnen och snabbar sig innan regnet kommer.

Sekunder vagnen kör över tröskeln in på Ronald McDonald somnar Ettan som varit lite ledsen på vägen dit. Det är som du äntligen kan slappna av. Det märks att sjukhusmiljön inte gör dig särskilt gott. Även när du efter någon timme vaknar igen är du gladare när du får vara med mamma, Tvåan, mormor och morfar än när du är fast på sjukhusrummet med bara pappa som underhållning. Det är kanske bra att du får komma iväg lite och bli bortskämd med sång, babygym och oändliga kramar. Fast din syrgasgrimma kopplad till en tung syrgastub håller dig tillbaka. Ett enkelt blöjbyte blir nu ett helt projekt där vagnen måste rullas in på toaletten om du ska kunna vara inkopplad hela tiden. Men det är fortfarande värt mödan med syrgastuben. Du behöver få aktiveras lite. Du behöver få komma ut.

Pappa kan passa på att ta en välbehövlig dusch. Det är också dags för Tvåan att få bada lite. Det finns badbaljor att låna. Pappa förbereder ett snabbt bad. Du älskar att bada. Pappa vill inte att du ska bränna dig på vattnet, men inte heller att du ska frysa. Det är lite svårt att få rätt temperatur. Till slut har du varit i tillräckligt länge för att dina fingrar blivit till små russin och du börjar se kall ut. Pappa tar upp dig ut vattnet. Innan du hinner blir inlindad i en handduk tar du tillfället i akt och kissar rakt ut i det fria - fast det står en pappa i vägen. Så det kan bli ibland.