Dag 219

Det är lite svalare idag. Det är bra. Pappa tror att ni inte riktigt klarar av när det blir för varmt. Ni blir trötta och lättirriterade. Det blir blir visserligen mamma och pappa också.

För ovanlighetens skull sover Tvåan lite på förmiddagen. Du brukar ha svårt att sova förutom på natten, och då brukar du istället ha svårt att somna. Du behöver nog all vila du kan få. Pappa testade ge dig en napp och bädda ned dig i soffan. Det verkade fungera. Du sover djupt, i över en timme. Det betyder också att mamma och pappa kan få gjort lite saker. Ettan sitter i en babysitter och tittar på under tiden mamma lagar lasagne. Du får till och med smaka lite béchamelsås. Det är en hit.

Dagens promenad går ut i parken som vanligt. Ni brukar få er 17:00-mat på en filt. Det är nästan samma plats varje gång. Kanske att det är några olika träds skugga ni sitter under beroende lite var andra människor i parken är. Mamma har gjort en anordning på sidan av vagnen där det går att hänga upp en brassestol. Den brukar pappa använda när han matar Ettan. Efter maten rullar vagnen vidare. Den rullar hela vägen till några nära vänner. Ni har aldrig besökt dem, utan fått hembesök istället. Det blir genast lite svårt. Porten som öppnas när man ringer på porttelefonen är för liten. Vagnen kommer inte igenom. Det visar sig dock möjligt att öppna upp en extra del som gör att vagnen kommer in. Men det spelar inte så stor roll, vagnen går såklart inte in i hissen ändå.

Ettan sover i vagnen, Tvåan har precis vaknat. Mamma och pappa står i trapphuset där vännerna bor och funderar på om det går att bära vagnen fyra våningar upp. Med tanke på att det var jobbigt att bära den upp de två trappsteg som fanns vid porten skjuts den idén ned. Istället plockar mamma upp Tvåan och tar hissen upp för att hälsa på lite snabbt. Pappa tar med Tvåan ut på en liten promenad. Pappa hinner inte så långt innan han hör en röst från fönstret högt där uppe. De ropar att de kommer ned istället. Det var nog kanske enklast så.

Vi lämnar med god marginal till Ettans 20:00-mat. Pappa måste ju hinna dra upp mediciner och vagnen ska packas in. Vi rullar fram i god takt. Tills det att Tvåan får för sig att matscheman inte är hans grej. Du skriker och stoppar precis alla fingrar du har i munnen. Mamma och pappa har inte något val. Vi får hitta första bästa bänk och låta dig amma lite. Du somnar direkt efter du ätit färdigt. Vi hinner till och med nästan hem innan det är dags för Ettan att äta.