Dag 111

Ettan har en jobbig natt. Det är tyvärr väldigt vanligt att bli svajig efter att ha varit i hjärt-lungmaskin. Din höger kammare lyckades inte anpassa sig till hur ditt hjärta ska fungera efter operationen. Tidigare var den van att hantera ofantliga mängder blod. Nu gör den inte det längre. Då blev den slapp och lyckades inte skapa tillräckligt med tryck. Det flöde som uppmättes som skyhögt innan operation är nu istället farligt lågt. Du hade en minimal ventrikelseptumdefekt som till och med började flöda blodet i fel riktning. Du fick adrenalin och andra läkemedel för att stimulera hjärtats funktion.

Till slut får du igång ett vettigt tryck. Ditt hjärta, med hjälp av mediciner, orkar jobba tillräckligt nog för att cirkulera blodet.

Mamma och pappa får en snabb genomgång av kardiologen och narkosläkaren som var med under din operation. Efter nattens dramatik är du nu förhållande vis stabil. Med de förutsättningar operationen utfördes under, har den enligt kardiologen gått över förväntan.

Det görs ett ultraljud på din hjärna. Det görs på alla som varit satta på hjärt-lungmaskin. Du gjorde ett sådant för bara några dagar, då så allting bra ut. Det betyder att det är lätt för läkarna att se om det skett någon förändring. Du har inga synliga förändringar efter operationen.

Nu återstår nästa kritiska skede av din återhämtning. Kroppen måste anpassa sig till de förändringar som skett i din blodcirkulation. Du får mängder med mediciner. Den viktigaste just nu är kvävemonoxid, NO. Du andas in NO genom din respirator. NO verkar dilaterande, utvidgande, på dina blodkärl i lungorna. Du svarar mycket bra på behandlingen, och du syresätter dig fint, och dina tryck håller bra nivå. Däremot vill man försöka sätta ut, sluta med, NO så snart det går. Du trappas av successivt. Det kommer ta tid.

Du är fortsatt sederad och du kommer behöva hållas sovande en längre tid. Du är dock väldigt ivrig av dig, och brukar vakna till ibland. Då får en sköterska snabba sig fram och ge dig lite lugnande preparat.

Mamma och pappa har en fot på neonatals intensivvårdsavdelning där Tvåan ligger, och en annan fot på intensivvårdsavdelningen för barn där Ettan ligger. Vi springer emellan. Det är svårt. Vi vill var hos er båda, samtidigt, hela tiden.

Tvåan har återhämtat sig bättre från sin operation. Dina tarmar börjar komma igång och du äter mer. Du blir också piggare och piggare. Dina personlighetsdrag skiner igenom. Du vill alltid ha uppmärksamhet och blir arg och ledsen om inte minst en person är hos dig hela tiden. Bäst har du det i famnen. Det spelar inte jättestor roll vems famn det är - du gillar personalens också. Du har en sköterska du tycker extra mycket om. Mot henne är du extra snäll och visar alltid upp dig på ditt bästa humör.