Dag 120

Ytterligare en stökig natt för Tvåan. Du tjoar och tjimmar natten lång. Till slut fick pappa kolla upp hur man lindar in bebisar i filtar. Han testar på dig. Du blir genast lugn. Det är som att du behöver lite stöd. Nu ligger du där, inlindad som en burrito och sover. Du sover länge. Kanske fem timmar i sträck.

Det är dags. Ettan ska få komma "hem". Mamma går till dig, och pappa stannar kvar med Tvåan. Det är helt tåg med människor som ska hämta upp Ettan. Det är mamma, en läkare och tre sjuksköterskor. Alla dessa människor för en kille på under tre kilo.

Du åker igenom kulvertarna. Din napp ramlar så klart ut under färden. Du blir förtvivlad. Men annars kommer du fram till avdelningen utan problem. Nu är vi alla samlade igen. Men åter igen är det lite omvända roller. Denna gången är det Ettan som ligger på rum fem och återhämtar sig från en operation, när Tvåan rullas in i vagnen för att hälsa på.

Ettan får en välkomstkram från Tvåan. Av er båda ser Tvåan lyckligast ut. Kanske hade Ettan det rätt bra på barnintensivvårdsavdelningen ändå?

Tvåan växer inte riktigt som han ska. Ni har båda varit lite efter i era tillväxtkurvor, men just nu ser det inte alls bra ut för Tvåan. Läkarna vet inte riktigt vad vi ska göra. Du har redan maxat ut din matmängd och nutrition. En av anledningar till att din stomi lades ned var för att du skulle kunna plocka upp lite mer näring - och därmed växa på dig lite snabbare. Just nu ser det inte ut som det sker.

Kanske är det tarmen som fortfarande inte kommit igång riktigt, men kanske det är så att du behöver ha mer hjälp på traven. Risken finns att du måste få en central venkateter insatt. Där kan du få näringsdropp. En central venkateter kräver dock att du sövs. För att sövas krävs det att du intuberas. Det hade inneburit många steg bakåt. Allt du kämpat för att komma ifrån, kanske du måste få tillbaka.

Ettan fick nog lite väl bra behandling på barnintensivvårdsavdelningen. Du blir aldrig glad om inte minst tre personer håller om dig. Det är forfarande oförlåtligt att vara enbart någon sekund sen med mat. Då skriker du tills du blir röd i ansiktet.

Mamma får ta upp Ettan i famnen. Du var ledsen och behövde lite kärlek. Du somnar direkt - i famnen på mamma är du trygg.