Dag 94

Pappa skulle egentligen åkt och hämtat upp en säng till er. Men farfars bil startar inte. Mamma och pappa får ringa runt till vänner och fråga om det är någon som kan hjälpa till. Alla vill hjälpa till för att ni ska få er nya säng. Till slut levereras den av snälla händer hem. I den ska ni få sova efter ni lämnat neonatalavdelningen.

På schemat idag stod det två saker. Dels skulle ni få bada, och dels skulle ni få åka ut i vagn utomhus. Det visar sig att det är lite ont om personal, så det går inte riktigt att få till något bad. Att bada brukar ta ganska lång tid att få till, och ni är ju också två. Det får bli någon annan dag.

Mamma har förberett med att tvätta kläder ni kan ha på er. Tvåan har aldrig haft kläder på sig innan. I och med att du har stomipåse var det lite osäkert om du skulle tycka det var bekvämt. Men du stortrivs. Ni får på er varsin body. De är såklart lite för stora på er, men ni ser väldigt stiliga ut. Sen får ni en stor och lurvig overall med öron på. De får er att se ut som två isbjörnar. Och sist med inte minst varsin mössa.

Vi lägger varsamt ned er i vagnen. Det blir trångt med alla kläder. Ni får en filt över er också. Allt för att ni inte ska behöva frysa. Till slut rullar vi vagnen genom korridoren. Igår var korridoren slutdestination, idag är den startplats. Mamma och pappa har redan tänkt ut en rutt vi ska åka med er. Vi planerar att åka ut genom portarna, och cirka trettio meter bort finns en bänk. Dit med inte längre. Den känns trygg.

Vanligtvis kan man få med sig lågflödesgrimmor med syrgas om man är ute på längre promenader. Idag tänkte vi ju inte gå särskilt långt. Men ni sköter er så bra. Direkt när ni kommer ut i friska luften visar apparaterna att ni håller er syrenivå i blodet jättefint. Finare än vanligt faktiskt.

Det tar inte lång tid innan bänken vi siktat in oss på känns lite för enkel. Trettio meter, det är ju ingenting? Självklart vill ni ut och åka lite längre bort än så. Mamma och pappa har på sig mössa och vantar. Det är ganska kallt ute. Vi hoppas att ni inte fryser där inne i vagnen. Helt ihopburrade med filtar och lurviga overaller.

Vi bestämmer oss för att gå till närmsta kiosk och köpa en kaffe. Det kändes som ett tillräckligt stort mål för dagens promenad. Ni skumpar runt lite när det åks över kullersten och trottoarer. Men det verkar bara göra er gott, för ni sover igenom allt.

Ni är faktiskt ute i över en halvtimme. Mamma och pappa hinner till och med fika lite på en bänk. Fikabänken är långt från bänken vi egentligen siktat in oss på - ni klarade ju detta galant.