Dag 138

Det är rätt uppenbart. De vill verkligen ha hem er, så snart som möjligt.

Dagen börjar med att mamma och pappa får sitta ned med läkaren och ställa en massa frågor. Det är allt ifrån hur vi ska tänka kring er infektionskänslighet till ifall vi får låna med hem pumpmaskinen. Läkaren skriver upp en del saker som behöver följas upp. Till exempel kontaktas kirurgerna för en titt på Tvåans nyaste ärr. Under morgonen syntes en liten varbildning. Den måste kontrolleras. Det dyker upp två grönklädda personer med träskor som genast konstaterar att det nog är suturknut som egentligen skulle vara resorberbar, men inte hamnat tillräckligt djupt i såret. Kirurgen försöker med en pincett plocka bort suturen. Det gick igen. Istället lägger hon en förstärkt suturtejp över området och hoppas det kommer läkas av sig själv.

Ettan får på sig sina elektroder för ett långtids-EKG. Som vanligt lämnar de några extra paket elektroder tills då att de som sitter på just nu kommer ramla av, som de alltid gör. Nu är det bara en lång väntan - tjugofyra timmar för att vara exakt. Efter det får vi veta om vi kan åka hem.

Mamma och pappa tycker det är lite konstigt. Även om vi inte ännu fått resultatet från ditt långtids-EKG förhåller sig alla på avdelningen som att vi kommer att åka hem imorgon.

Det är mycket mamma och pappa behöver lära sig, på kort tid. Sköterskor kommer in och försöker förklara skillnaden mellan hemsjukvård och dagvård, huruvida vi ska ha det ena eller det andra. Mamma och pappa är rätt trötta, och det verkar inte helt och hållet som sköterskorna faktiskt vet själva hur det kommer att bli. Det är nog inte helt bestämt exakt hur ni ska följas upp - men bort från avdelningen kommer ni antagligen, hur än resultatet av analysen blir.

Hemma kommer inga mediciner uppdragna i sprutor med märkta etiketter. Det kommer heller inte färdigblandad mat i burkar med rätta matmängder på exakta milliliter. Detta är saker mamma och pappa måste göra fram framöver. Sköterskor ger en snabb genomgång om hur man drar upp läkemedel i sprutorna. De ger också en medicinlista med doser och tider för er båda. Lite material packas ned i påse tillsammans med någon burk ersättning.

Det känns märkligt att något som hade kunnat förberedas under de senaste veckorna sker framstressat dagen innan hemfärd. Det är mycket att hålla koll på. Ni har fyra olika sorters mat, som ska beredas och blandas i rätt mängd. Ni har åtskilliga mediciner som ska dras upp och ges enligt ordination. Vissa mediciner mer kritiska än andra.

Det är mycket som måste göras. Mamma och pappa har grejer precis överallt. Mycket saker blir det, efter så lång tid. I rum femton som mamma och pappa kallat "hem" de senaste månaderna måste rensas på grejer. Rummet på Ronald McDonald måste också städas ut. Det är mycket på en och samma gång.

Märkligt att man kan vara så oförberedd på något man varje dag hoppats skulle hända de senaste fyra och en halv månaderna.