Dag 150

Ni vaknar upp i en lånad spjälsäng med ett tappert försök till sovnäste gjort av ihoprullade handdukar i ett örngott. Pappa är helt sned i ryggen efter att ha försökt trösta er över räcket halva natten.

Det är fullt upp så fort dagen börjar. Ni måste ha mat. Mat innebär att ni måste ha ersättning blandad. Ersättningsblandingen behöver rena burkar. Rengöring av burkar innebär väntan på diskmaskinskörningar och steriliseringskokning, i minst fem minuter. Sen ska maten måttas upp och ställas i kylen på rätt plats. Ni är ju trots allt två, och självfallet är receptet på vad ni äter inte samma.

Mamma och pappa har genast fått en, om möjligt, ännu större uppskattning av mjölkköket på neonatalavdelningen.

Er dag är fullspäckad. Ni är bara iväg på permission. Ni kommer behöva åka in till hjärtcentrum för kontroller. Mamma och pappa hinner med nöd och näppe dit mer er till den bokade 11:00-tiden.

De vill ta blodtryck på Ettan. Det görs både före du tar din medicin, och en timme efter. Ettan får också sin sond insatt igen. Den hade du ju såklart dragit bort inför förra måltiden. Som tur är äter du duktigt på flaska. Annars hade mamma och pappa fått åka in till avdelningen ännu tidigare.

Det är lite kaos på avdelningen. Läkaren som frågat efter blodtrycksmätningarna är upptagen hos andra patienter. Ni får vänta med mamma och pappa i avdelningens matsal. Där ligger ni i vagnen tills det är dags för er att äta igen. Ni får åka tillbaka till Ronald McDonald för att äta, men ni måste tillbaka igen klockan 16:00.

Det blir ytterligare en kontroll och en blodtryckstagning. Återigen får ni, mamma och pappa vänta i matsalen. Det är oklart vad det är som händer där och då. Men av någon anledning inleds ett blöjbytar-race ej tidigare skådat. Ni tillsammans lyckas behöva sju nya blöjor på de två timmarna ni väntar i matsalen.

Till slut får ni åka tillbaka till Ronald McDonald igen. Tur var väl det - mammas och pappas medhavda blöjförråd var ju tomt.