Dag 197

Pappa sover längre. Mamma löser 08:00-maten själv. För att ha sovit fler timmar än han gjort på väldigt länge är pappa tröttare än någonsin. Det är något farligt med att sova för mycket.

Ettan ska på lite vårdbesök under nästa vecka. Pappa måste ringa om sjuktransport. En man svarar i telefonen efter en kort tid i kö. Pappa nämner vilka datum, tider och vart det ska åkas. Han berättar också att Ettans sjukreseintyg nu ska innehålla uppgifter om ensamåkning. Du är infektionskänslig och ska inte behöva åka med andra passagerare. Mannen i telefonen säger att sådana uppgifter inte alls finns på intyget. Han rådger pappa att kolla med din läkare. Det visar sig att ensamåkning registrerats på ditt sjukreseintyg, men av en sjuksköterska, inte en läkare. Då är det inte giltigt. pappa skriver på surfplattan och frågar om det är något som kan lösas. Ett svar kommer efter någon timme. Läkaren kommer intyga, men först efter helgen.

Det är varmt ute. Väldigt varmt. Som tur är kommer farfar med en portabel AC. Den har stått i fasters lägenhet, där hon bodde tidigare. Den används inte längre. Hos er kommer den dock göra väldigt stor nytta. Det är nämligen för varmt för er i vardagsrummet. AC:n startas för att kyla ned rummet, och ni rullas ut i parken för en liten picknick i skuggan. Som tur är kan det kännas en svag bris. Ni kan ligga på filten och svalka er lite.

Pappas arbetsplats har tydligen sommarfest idag. De har varit på restaurang och ska vidare på skattjakt. En del av skattjakten går genom parken. Pappa får syn på sina kollegor och vandrar bort med Tvåan i bärsele - tittandes framåt. Det är lite märkligt att två olika världar möts. På ena sidan är det kollegor pappa inte träffat på över ett halvår. På andra sidan är det familjelivet med er i parken. Det är två helt olika världar. Kanske är det inte så konstigt ändå, att det känns lite märkligt.